Har din bebis problem med rodnad i huden i blöjområdet? Det är mycket vanligt och det finns gott om rekommendationer. I detta blogginlägg undersöker vi hur du som förälder kan minska risken för irriterad hud och blöjeksem hos barnet. På Poops! tar vi fasta på vad forskningen säger och försöker sammanställa det till dig som förälder.
Bebisens hud är alldeles len, och är också betydligt skörare än den hud som vuxna har. Tjockleken är i jämförelse ca 40-60% av den vuxnas hud [1]. Dessutom har bebisar blöja på sig, vilket utsätter deras hud för ett antal riskfaktorer för hudirritation som ibland också leder till blöjeksem. Blöjeksem, eller blöjdermatit, uppstår hos många barn, uppskattningsvis mellan 5-35% (det varierar mellan populationer och studier), och kännetecknas av rodnad eller i värre fall inflammation i blöjområdet [1].
I figuren nedan kan vi se att fukt, högre pH, värme och friktion är faktorer som ger upphov till bakteriell ansamling, och därmed risk för hudirritation . Detta är dock en förenklad bild. Det handlar också om att enzymer ifrån urin och avföring ger upphov till nedbrytning av det yttersta hudlagret, som annars skyddar mot infektioner, och bakterierna kan då tränga in i hudens nedre lager [2].
En av de viktigaste strategierna för att undvika irritation i bebisens hud är att hålla området rent och torrt. Flera studier har undersökt vilken typ av tvättlappar som ger minst åverkan på hudens yttre lager, och resultaten pekar åt lite olika håll beroende på vilka produkter som inkluderats. Den studie som är mest rigid i sin utformning fann inga skillnader mellan en bomullstvättlapp och vatten, jämfört med särskilt utformade baby wipes [4]. Generellt bör du som förälder vara uppmärksam på hur ditt barn reagerar vid användning av olika material, eftersom bebisar kan reagera olika. Vissa får en uttorkande effekt av enbart vattenrengöring, medan andra kan reagera på de tillsatser som finns i baby wipes. Gemensamt är dock att material som är lena och mjuka mot huden ger mindre friktion, och därmed mindre mekanisk åverkan. Det är precis av den anledningen som vi på Poops! valt att ha ett övre lager av 100% Tencel jersey i våra tvättlappar. I vår strävan efter att hitta de bästa materialen för tvättlappar testade vi ett stort antal olika material. Valet föll på Tencel av flera anledningar, varav viktiga sådana var att vi såg att både hudirritation i blöjområdet, såväl som under näsan vid förkylningar minskade när vi använde slät Tencel jersey jämfört med bomulls- och bambu frotté (se figur nedan).
När det gäller användning av blöjor kopplat till blöjeksem är forskningen skral när det kommer till att undersöka moderna tygblöjor och jämföra olika material [5]. Det som dock konkluderas är att den bakteriella miljön inte verkar skilja sig nämnvärt mellan olika typer av blöjor [6]. Forskare menar att huden ska hållas torr och luftig, och att frekvent blöjbyte samt stunder utan blöja minskar risken för hudproblem [7,8]. I flera litteraturstudier och reflektionsartiklar rekommenderas dels att bebisar som har problem med blöjeksem bör vara blöjfria stundtals, men det framhävs också i många texter att engångsblöjor både minskar risken för blöjeksem och rekommenderas vid uppkomst. När vi har letat efter den kliniska data som stöder detta visar det sig att den är baserad på gamla studier och därmed inte använt modern blöjteknologi som benchmark. Exempelvis hänvisas till Jordan et al., 1986. Vi efterlyser därför ny klinisk forskning som inte bara undersöker tygblöjor där bomull finns närmast huden, utan också andra material så som torrskikt eller Tencel. Vi vet till exempel att material som Tencel och bambuviskos ger betydligt lägre bakterietillväxt än bomull [9], vilket är en av anledningarna till att vi på Poops! valt Tencel som ett av de material som har hudkontakt i våra produkter. Läs mer om de material vi har i våra produkter!
Sammanfattningsvis kan vi rekommendera följande strategi för att minimera risken för blöjeksem:
Byt blöja ofta - och direkt om barnet bajsat
Låt barnet vara utan blöja stundtals
Använd mjuka och lena material vid rengöring - badda snarare än att gnugga
Använd fet salva vid rodnad (det finns många bra salvor med olika kemisk bas på marknaden. Vi har ännu inte sammanställt forskning kring vilken salva som är mest effektiv.)
[1] Runeman, B. (2008). Skin interaction with absorbent hygiene products. Clinics in dermatology, 26(1), 45-51.
[2] Stamatas, G. N., & Tierney, N. K. (2014). Diaper dermatitis: etiology, manifestations, prevention, and management. Pediatric dermatology, 31(1), 1-7.
[4] Lavender, T., Furber, C., Campbell, M., Victor, S., Roberts, I., Bedwell, C., & Cork, M. J. (2012). Effect on skin hydration of using baby wipes to clean the napkin area of newborn babies: assessor-blinded randomised controlled equivalence trial. BMC pediatrics, 12, 1-9.
[5] Blume‐Peytavi, U., Hauser, M., Lünnemann, L., Stamatas, G. N., Kottner, J., & Garcia Bartels, N. (2014). Prevention of diaper dermatitis in infants—a literature review. Pediatric dermatology, 31(4), 413-429.
[6] Coughlin, C. C., Frieden, I. J., & Eichenfield, L. F. (2014). Clinical approaches to skin cleansing of the diaper area: practice and challenges. Pediatric Dermatology, 31, 1-4.
[7] Jordan, W. E., Lawson, K. D., Berg, R. W., Franxman, J. J., & Marrer, A. M. (1986). Diaper dermatitis: frequency and severity among a general infant population. Pediatric dermatology, 3(3), 198-207.
[8] Klunk, C., Domingues, E., & Wiss, K. (2014). An update on diaper dermatitis. Clinics in dermatology, 32(4), 477-487.
[9] Badr, A. A. (2018). Anti-microbial and durability characteristics of socks made of cotton and regenerated cellulosic fibers. Alexandria engineering journal, 57(4), 3367-3373.